Fältdagar och planering av didaktsikt material

I kursen som vi läser nu ingår det att tillverka ett didaktiskt material som vi ska använda oss utav under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi fick tre stycken fältdagar till förfogande innan vfu perioden. Dessa tillfällen var tillför att undersöka om de fanns något pågående tema på förskolan och ta reda på vad barnen intresserade sig för. Under fältdagarna samtalade jag med min handledare om mitt didaktiska material som jag skulle tillverka.


Vad:
 På förskolan arbetade de inte med något särskilt tema men några utav barnen hade varit och besökt en återvinningscentral och tanken var att de skulle börja arbeta med återvinning och hållbarutveckling . Eftersom att hållbarutveckling är något jag själv tycker är viktigt och verkligen brinner för så fick detta bli fokus i tillverkningen av mitt material. Under observationer som jag gjorde upptäcktes att barnen älskade att lyssna på sagor. Det var framförallt olika sagolådor som användes vid samlingar som var populära bland barnen. Även detta var något jag ville få med i mitt material och jag bestämde mig för att jag skulle fokusera på språkutveckling med tema återvinning.

Hur:
Jag började med att skriva en saga som handlar om  flickan Ren-Fia och  pojken Återvinnings-olle. Jag tillverkade två handdockor så att jag skulle kunna dramatisera handlingen utav sagan. Flickan ogillar när hon hittar skräp i naturen och under en promenad stöter hon på olika djur som gjort sig illa på skräp. Hon hjälper djuren som hon möter och tar med sig allt skräp hon hittar. När hon tillslut ser en papperskorg och tänker slänga allt skräp kommer Återvinnings-olle fram. Han berättar för Ren-Fia att man endast slänger skräp som går att elda upp i papperskorgen och att de hon har hittat är saker som går att göra om till nya saker, alltså att återvinna. Ren-fia vet inte vad de betyder att återvinna och hur man vet vad som går att återvinna. Tanken är att barnen ska få hjälpa henne med att sortera allt skräp och ta reda på vad återvinning egentligen betyder. Jag skrev ut bilder från Blixtpatrullen.se som innehöll bilder på olika återvinningsbehållare samt olika skräpdelar. Jag laminerade bilderna och satte flanopapper bakom. Barnens uppgift skulle vara att diskutera tillsammans med Ren-fia om de olika bilderna och vart allt skräp hör hemma. Jag förberedde olika diskussionsfrågor som jag ville använda för att uppmuntra barnen till att diskutera och reflektera över olika dilemman. Min tanke med att ha flanobilder var att jag ville att barnen skulle få hjälpas åt att sortera skräpet och kunna sätta upp bilderna själva  (på flanotavlan) under rätt behållare.

Jag hittade denna gamla resväskan på en loppis. Den tänker jag använda till att lägga dockorna och sagan i.  Jag tyckte de var roligare än att bara ha en vanlig kartong-låda. Köpa saker på loppis är bra i ett miljöperspektiv, då vi återanvänder gamla saker istället för att köpa nya. Detta är något man kan samtala med barnen om.












Varför:
Mitt syfte med den här aktiviteten är språkutveckling. Jag vill att barnen ska vara i ett tillåtande samtalsklimat där jag som pedagog aktivt deltar i samtal så att barnen stimuleras i språkutvecklingen. I förskolans läroplan 98(rev 2010, s. 10) "Förskollärare ska ansvara för att varje barn  stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling”. Anledningen till att jag valt att använda mig utav dockor i min berättelse är för att jag vill göra barnen mer motiverade till att diskutera. Jag vill samtala med barnen om olika dilemma så att barnen får chans att reflektera och diskutera om deras egna erfarenheter när de gäller återvinning och hållbarutveckling. I  Lpfö 98 (rev 2010, s. 10) står de även att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra”  Genom att barnen får höra en saga och samtidigt får se en dramatisering med hjälp av figurer blir innehållet mer tydligt för barnen. Genom att använda drama som verktyg för att ge barnen förståelse för naturens olika kretslopp skapar vi ett meningsfullt sammanhang för dem vilket gör att barnen får en tydligare förståelse för hur vårt agerande påverkar miljön. 

Tillverkning av handdockorna

Kursmål

*Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

* Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referenser

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Matematik i förskolan

Vilken inspirerande dag vi haft idag! Carina Matsson är en verksam pedagog i förskolan som verkligen brinner för sitt yrke och hur man kan arbeta med matematiken i förskolan. Idag har vi haft föreläsning/workshop med henne och mitt huvud är överfullt med tips och ideer över hur man kan synligöra matematiken i förskolan.

Carina hade med mycket eget tillverkat material som hon berättade om. Här är ett röströr som hon gjort som hon använder tillsammans med barnen. Med hjälp av detta rör får barnen rösta om olika saker, tillexempel vart de vill gå på utflykt, vad de ska läsa för bok eller vilka frukter som ska ingå i en fruktsallad. Det går också att använda röströret för att få fram vad barnen tycker är roligt att göra på förskolan, eller hur vida de vill fira lucia, ska de vara föräldrar och morföräldrar eller ska de firas enbart utav barn och pedagoger på förskolan? Carina Mattsson (1) menar på att de ibland är svårt att veta vad barn tycker och tänker så detta röströret är ett jätte bra sätt att få reda på detta samtidigt som de synligör matematiken för barnen. Röret är även bra ur ett demokratiskt perspektiv.

Plaströren är köpta från Nordbergstekniska.se 

Här är en mat och-  sovklocka som Carina tillverkat för att synliggöra tid för barnen och vad tid innebär. Med hjälp av klockan får barnen se tydligt när det är dax för frukost, vila och utelek mm. klockan pekar på den bilden som gäller vid den utsatta tidpunkten. Häng klockan på ett ställe där barnen tydligt kan se den och där man lätt kan plocka ner den och prata om bilderna. 

Hallen är en plats som lätt blir en plats där pedagogiken glöms bort pågrund av stress över att komma ut eller in på snabbaste sätt. Varför måste de gå snabbt?  Carina menar på att vi måste använda vardagen till matematik. Ge barnen tid att klä på sig själva. Vilken vante hör i hop med vilken? Att kunna para ihop rätt knapp med rätt hål, ett till -ett principen. Samtala med barnen kring olika mönster, färger, temperatur, hur känns de när man har på sig trånga kläder, eller förstora kläder?  För att synligöra hur viktig matematiken är vid av och påklädning kan man hänga upp bilder i hallen där barnen klär på sig själva. Enligt Palmer (2012, s. 31) Skapas den matematiska identiteten i samspel med andra människor i vår närmiljö. Carina påstår att det är ett bra sätt att sätta upp olika begrepp som andvänds utav barnen och vad barnen utvecklar medan de klär på sig själva  på väggarna, kompletera med läroplanen. Detta för att synliggöra lärandet för föräldrarna. De får på detta sätt en inblick i hur matematiken synliggörs i vardagssituationer.

Insektsburk är roligt för barnen att kunna utforska insikter med när man inte vågar ta i dem med handen.

Carina var jätte duktig på att tillverka didaktiskamaterial och vi fick jätte mycket tips på hur detta kan gå till. Här är en platta som hon har klistrat fast burkar och flaskor i olika storlekar på. Locken låg vid sidan av och det gäller för barnet att para ihop rätt lock med rätt burk. Denna aktivitet kan göras utav barn i alla åldrar eftersom det handlar om att pröva sig fram och få undersöka.

En stickad halsduk som innehåller de mesta färgerna i en färgskala. Denna kan man ha med sig ut i naturen och låta barnen hitta saker i skogen som har samma färg som halsdukens olika färger.

Kursmål: 

*Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referenser 

Carina Matsson. MAtematik workshop, Högskolan i Borås våren 2015.

• Palmer, Anna (2012). Hur blir man matematisk? att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. Johanneshov: TPB

Textilmuseet

Idag hade vi heldag på textilmuseet. Det började med en rundtur i museet med Karin Olsson. Hon berättade lite kring deras tankar och idéer och hur hon brukar arbeta när det kommer barngrupper på besök. Karin tyckte det var viktigt att det skulle vara ett museum som var lika anpassat till barnen som de var för de vuxna. Klädhängare på barnens nivå. Jätte bra tycker jag!  Det var ett färgglatt museum med mycket olika saker att titta på. Här kan barnen röra sig fritt och känna på saker hur mycket det vill. Saker som inte får röras vid var inglasat vilket inte gör barnen förvirrade över vilka saker som får röras och inte röras. Karin(1) berättade att hon brukar låta barnen få gå lite hur de vill inne på museet och att hon inte tvingar barnen att titta på det hon vill att de ska titta på. Hon menade på att barnen måste få ta egna initiativ. Vilket jag absolut håller med henne om. Lärande i förskolan ska vara lustfyllt vilket jag anser att de inte blir om de är påtvingat.

 

Endel kläder är gjorda utav återvunnet material!

Inne på museet var det en avdelning som handlade om hållbarutveckling. Vem syr egentligen kläderna vi har på oss? och vad händer med vår planet av allt vi tillverkar? Detta är något som är viktigt att samtala med barnen om. Enligt Karin Olsson är det viktigt att även samtala med barnen om saker som är svåra för dem att förstå eftersom de behöver uppleva och reflektera oavsett.




 I  läroplanen för förskolan 98(rev 2010, s. 8) "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen" .

Här är en klänning som är gjord utav återvunnet material, som en familj samlat på sig under två månader. Barnen kan få försöka lista ut vad de är för material som finns på klänningen. Detta är även något man kan göra på förskolan. Bygga saker är roligt så varför inte använda återvunnet material som tillexempel mjölkkartonger, för att synliggöra för barnen hur mycket saker vi gör av med varje dag!

Det här stora traktordäcket var mycket populärt av barn som kommer på besök till museet. Här får barnen klättra och hoppa hur mycket de vill. På insidan av däcket sitter de textil, här kan man samtala med barnen om vad som är textil egentligen? Hur känns det? Är de hårt eller mjukt? kan det se hårt ut men samtidigt kännas mjukt? Barn behöver använda alla sina sinnen i utforskandet och på textilmuseet tillåts de verkligen! 

Det fanns även en avdelning med massor med kläder från olika tidsepoker. Här fick man prova fritt hur mycket man ville. Hit skulle jag gärna ta med min barngrupp för att utforska hur kläder förändrats från dåtid till nutid. 

På eftermiddagen fick vi tillverka egna skadedjur (djur som inte är uppskattade besökare på ett textilmuseum). Detta gjordes med hjälp utav gamla slipsar.

 Jag valde att göra en larv. Även detta är något man kan göra med barn! Det går att använda iprincip vilket material som helst när du ska tillverka saker. Det gäller bara att vara kreativ och inte se begränsningar i allt. Ta vara på gamla saker, det kan komma i väl till användning i arbetet på förskolan! Detta är väldigt bra ur både ett ekonomisk och miljö perspektiv. Jag anser att det är viktigt att göra barn medvetna tidigt kring olika miljöfrågor. Vilket även är ett utav målen i läroplanen 98 (rev 2010, s. 10) "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra" 

Hit skulle jag absolut kunna ta med mig en barngrupp! Det var ett museum som jag tror lockar barnen till att utforska och uppleva med alla sinnen . Stort plus att de fick känna på de mesta inne på museet, vilket jag tror förstärker upplevelsen för barnen. 

I barnkonventionen: 1 Det demokratiska uppdraget FN s konvention om barns rättigheter §31

                         "Barn ska till fullo ges möjlighet att delta i det konstnärliga och kulturella livet"

Referenser

• 
  
• Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige
• Tillgänglig på Internet: http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf
• 
  
• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Karin Olsson. Textilmuseet, Högskolan i Borås. Våren 2015

Alingsås museeum och Borås konstmuseum

Eftersom jag är ifrån Alingsås och troligtvis kommer att arbeta här så kändes det roligt att utforska kulturlivet i vår lilla stad. Det fick därför bli ett besök på vårt nyöppnade museei. Utställningen handlar om kulturarv och visar både nutid och dåtid. Museeit är historiskt vilket gör det extra roligt tycker jag.

Teknik som funnits genom åren

Eftersom vi bor i en stad där pendeltåget mot Göteborg stannar så var det mycket fokus på detta. Det tyckte jag själv var väldigt spännande, att se hur mycket det påverkar vår stad. Ett besök hit kan vara en del i ett tematiskt arbete om teknik. Låt barnen undersöka på egen hand, vad facineras de ut av? Lyssna på barnen och ta vara på deras nyfikenhet och låt barnen styra ett fortsatt arbete med teknik.

pendeltåget förr i tiden

pendeltåget idag

Vi har även hunnit med ett besök på konstmuseet i Borås. Utställningen heter Spell bound och var gjord utav Kristina Jansson. Det var både målningar, fotografier och filmklipp. Detta museum var ganska likt konsthallen i Göteborg och inte ett museum som jag tror barnen tycker är så spännande.

Om man ska besöka ett konstmuseum med en barngrupp anser jag att det är lättast att åka med få barn i taget så att man kan samtala med barnen om tavlorna och diskutera kring det olika motiven. Barnen kan fotografera sin favorittavla och visa för resterande barn på förskolan och berätta om den tavlan.   Marie Bengroth(1) pratade  i sin föreläsning om att det är alla barns rätt att uppleva kultur. Ett musee är till för alla och hon menar på att de är viktigt att alla barn erbjuds sådana kulturella besök. När vi besöker museer menar hon på att vi vidgar barnens erfarenheter, livsvärd och sinnesuttryck.

"Arbetslaget ska ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för de dagliga livet samt få bekanta sig med de lokala kulturlivet" (lpfö 98. rev 2010, s. 12).

I föreläsningen som jag tycker var väldigt givande pratade Marie även om hur man kan använda konst tillsammans med barnen. Ett tips hon hade var att barnen får ha namnlappar med sitt namn på som de får lägga under tavlor som de har fastnat för. Barnen kan sedan få berätta för varandra om tavlorna. Enligt Marie ger  man barnen möjlighet att utrycka sig genom att tolka och samtala om konst .


Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Marie Bendroth. Röreläsning Barn och konst, Högskolan i Borås. våren 2015

Verksamhetsförlagd utbildning och genomförande av didaktiskt material

 Förskolan där jag gjort min verksamhetsförlagda utbildning (Vfu) är en förskola med barn från 1-5 år. Det är min tredje termin på denna avdelning och jag känner mig trygg med barn och personal. Det var en del nya barn på avdelningen så de första dagarna gick åt till att komma in i verksamheten och lära känna alla barnen. Jag och min handledare satte oss ner i början av veckan och pratade om målen som ska uppnås under vfun samt planerade för hur vi skulle lägga upp min tid de kommande veckorna. Vi Diskuterade mina personliga mål och vad jag skulle göra för att uppnå dessa. Jag och min handledare bestämde att jag skulle få ta mer ansvar denna termin och ta över min handledares arbetsuppgifter helt på egen hand vissa tider under några dagar. Det egna ansvaret har lätt till att jag fått känna på rollen som förskollärare på riktigt vilket varit väldigt givande.

Mina pesonliga mål

 Känna mig trygg i att hålla samlingar i helgrupp.

Träna på att lösa konflikter med de barn jag tycker är "svårare" att hantera.

Självständigt delta i verksamhetens rutiner.

  Kursens mål

Kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

· Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden .

· Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

Vecka 16

Ett utav mina personliga mål var att träna på att ha samlingar i helgrup, vilket jag fick chansen att göra en hel del under dessa tre veckor, På avdelningen hade de precis börjat att använda tecken som stöd i sånger och ramsor. Barnen var trötta på matramsan som de hade vid tillfället så jag letade upp en ny som vi tränade  på under en samling.  Camilla Carlsson(1) beskriver i sin föreläsning att tecken som stöd är bra för alla barn, inte enbart för de barn som är i behov utav särskilt stöd. Hon menar på att de är lättare att förstå tecken eftersom de är lättare att minnas och  komma ihåg ett tecken. 

Matramsan

Ett annat mål jag hade var att självständigt delta i verksamhetens rutiner. Detta innefattade att jag hade hand om mycket av rutinerna på egen hand som tillexempel matsituationer, sovvivilor, samlingar, läsvilor, dukning, planeringstid mm. Jag fick även under mina tre veckor chansen att vara med på ett apt-möte och en planeringsdag. Mycket givande förberedelsen inför yrkesrollen!

vecka 17

 Under den här veckan hade jag en samling som fokuserade på drama som är ett utav våra kursmål. Vi lekte en lek som heter hunden och benet. Den går ut på att ett barn får spela hund och ligga och sova i mitten . Alla andra barnen säger en ramsa som avslutas med att hunden får vakna. Alla barn ska hålla händerna bakom ryggen där ett utav barnen gömmer hundens ben. Jag valde denna lek eftersom barnen tycker att den är rolig och för att jag ville göra något som var relativt enkelt även för de minsta barnen. En del barn älskar att vara i centrum och har inga problem med detta. Det är inte en självklarhet när de gäller alla barn. Under sådana här typer av aktiviteter kan jag  tycka det är svårt att avgöra om ett barn inte vill delta för att de inte har lust, eller om barnet saknar mod att våga delta. Eftersom mitt syfte med denna aktivitet var barnens självkänsla och att träna på att vara i centum var jag noga med att fråga varje barn i fall det ville vara hund och ligga i mitten. När något barn sa nej så frågade jag ifall vi skulle vara hundar tillsammans. Då svarade de flesta barnen ja och deltog ändå i leken. Detta anser jag visar på att barn ofta vill delta men avstår för att de inte vågar. I läroplan för förskolan 98 (rev. 2010, s.9) "Förskolan ska sträva efter att varje barn  utvecklar sin identitet och känner trygghet i den".

Jag tror de är viktigt som pedagog att försöka läsa av varje barn, tvinga inte någon att delta men ta inte för givet att barnet inte vill bara för att de är blygt och tvekar. Det kan istället handla om att barnet inte vågar, Jag kan ibland tycka att förskolans rutiner leder till en stress hos padagoger där man ibland inte "hinner" "vänta" in de barn som behöver tid att känna efter och analysera vissa situationer. Att anpassa alla  aktiviteter till varje barn är något jag tror är oerhört viktigt och något jag kommer att ta med mig i yrket som förskollärare. När du använder drama i förskolan blir lärandet mer medierat. Gunilla Fihn(1) beskriver i sin föreläsning att medierat betyder att vi uppfattar vår omvärld på olika sätt med hjälp av både fysiska och intellektuella redskap. Då vi människor lär oss på olika sätt är det viktigt att ha de i åtanke i arbetet i förskolan. Genom att använda estetiska lärprocesser i aktiviteter erbjuds barnen ett mer varierat lärande där vi skapar ett meningsfullt sammanhang för barnen. 

vecka 18

 De äldsta barnen arbetade en del med bokstäver eftersom de snart börjar förskolleklass. Min handledare hade bokstavssamling med dessa barn varje vecka som jag fick ansvara över en dag. Vi arbetade då med bokstäverna M och N. Min handledare hade skrivit ut olika bilder på saker som började på dessa bokstäver som jag sedan la i en glasburk. Barnen fick ta några kort var och försöka gissa vad  bilderna föreställde. Barnen tillverkade sedan bokstäverna i lera som de sdärefter fick färglägga.. Efter vi hade målat bilderna såg vi på ett avsnitt med fem myror är fler än fyra elefanter, där det pratade om bokstäverna M och N. Mycket roligt tyckte barnen. I arbetet med bokstäverna har vi använt oss utav olika medier, altså medierat lärande. Detta har gjorts med olika verktyg så som samtal, skapande och ipad. Detta är något som Gunilla Fihn belyser vikten av i sin föreläsning för att lärandet ska ske på ett ultimat sätt.

Genomförande utav didaktiskt material

När det var dags för att pröva mitt didaktiska material för första gången dramatiserade jag min saga om Ren-Fia för fyra stycken barn. Anledningen till att jag valt att bara ha 4 barn var för att syftet med aktiviteten var språkutveckling. Jag ville ha chansen att kommunicera med barnen på bästa sätt och jag ansåg att det skulle göras effektivast med så få barn. Barnen fick hjälpa Ren-fia att sortera skräpet och jag hade satt upp de olika behållarna på flanotavlan. Barnen fick sedan hjälpas åt att sätta rätt skräp under rätt behållare. Vi diskuterade hela tiden kring återvining och skräp, Genom att jag hade förberett en del diskussionsämnen flöt samtalen på hela tiden och barnen gavs tid att reflektera.

Diskussionsfrågor som jag använde mig utav var:

Varför slänger vi människor skräp i naturen?

Vad händer med en konservburk om den får ligga kvar i naturen i 10 år?

Brukar ni slänga skräp?

Varför är det bra att återvinna?

Hur ser de ut hemma hos er, slänger ni allt skräp i paperskorgen eller sorterar ni de?

Vad kan hända med djuren om det finns skräp i naturen?

Vad för skräp kan man plocka upp och vilket skräp ska man inte plocka upp?

Nästa grupp barn som fick ta del utav mitt didaktiska material var de äldsta barnen som till hösten börjar i förskolleklass . Eftersom det var skräpplockarveckan passade det utmärkt att andvända mitt material som inspiration för barnen. Denna gång var det sex stycken barn som deltog . Jag och min handledare bestämde att jag skulle spela upp sagan för barnen ute på förskolans gård för att sedan gå i väg på en skräplockarpromenad till skogen. Den här gången uteslöt jag att använda mina bilder utan barnen fick skräppåsar så att de kunde hjälpa Ren-fia att plocka upp allt skräp. Barnen fick dela en påse på två barn vilket gjorde att de blev samarbete på hög nivå vilket gynnade språkstimulansen ännu mer. Barnen höll i varsitt handtag villket gjorde att de tvingades samtala om vart de skulle gå. En del av barnen hade svårare för att prata med varandra och rykte i påsen åt varsitt håll. Så småning om förstod de att det inte gick att bara springa i väg så fort man såg något skräp utan att de var viktigt att prata med sin kompis om vad man tänkte.

 När vi sedan kom tillbaka till förskolan frågade Ren-fia vad vi skulle göra av allt skräp, varav en pojke pekade på soprummet som ligger precis bredvid förskolan och sa att vi kunde slänga det där,  så fick det bli! Jag och barnen traskade in i soprummet med våra påsar och hällde ut innehållet i högar på marken. Nu började vi diskutera. Vad var det för saker vi hade hittat och vad var de för olika material? Hur kändes skillnaden mellan metall och plast? Vad händer egentligen när man återvinner? Frågorna och samtalen var många och jag kan tycka att det var aningen för måmga barn på en pedagog för att hinna ta vara på varje barns reflektioner och tankar. Men så ser verkligheten i förskolan ut och man får göra de bästa utav situationen. Jag kan dock tycka att förskolan idag är aldeles för inrutad i olika måsten och till att passa olika tider. Jag önskar att de går att vara mer flexibel i arbetet där man komunicerar mer pedagoger imellan så att innehållet är det som styr versamheten och inte tiderna.

Jag tycker att aktiviteten fungerade bra och barnen tyckte det var roligt med dockorna. Jag upplevde att barnen blev motiverade till att diskutera och hjälpa Ren-fia när hon var i form utav en docka. Detta kan även bero på att vi var så få och att barnen blev modigare när vi inte var så många.  Syftet med min aktivitet var att hålla igång samtal med barnen och få dem att argumentera och resonera med varandra. Detta tycker jag absolut att jag lyckades med och jag är jätte nöjd med mitt upplägg. 


När jag gjorde aktiviteten första gången med barnen pratade vi om källsortering och hur vi kan ta vara på allt skräp som går att återvinna. Ett barn berättade då att dom hade olika lådor under diskbänken där dom la kartonger i en låda och mat i en osv. Här fick jag iden om att skapa en källsorteringshylla tillsammans med barnen. Så dagen efter så började arbetet med detta. Vi skrev ut bilder tillsammans från datan och plastade in bilderna och satte fast på olika backar. Enligt Svensson (2013. s, 77)  ökas motivationen hos barn när de får känna sig delaktiga i en grupp och de behövs ett intresse för att vilja lära.

Lådorna ställde vi i förrådet på avdelningen

                                              

Behålllarna är lätttillgängliga för barnen, 

                                                 
Under slutet av min versksamhetsförlagda utbildning började vi bygga ett hus av mjölkkartonger. 

Tyvärr hann huset inte bli färdigt under mina vfu veckor. Men när jag kom tillbaka under mina fältdagar stod huset färdigt ute på gården,

Kartonghuset blev en central plast i barnens lekar och stoltheten över huset var stort bland barnen. tyvärr så gick huset sönder efter några dagar av allt regn men det var roligt så länge det varade!

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap" ( Lpfö 98. rev, 2010, s. 10).

Utvärdering och uppföljning

Jag är väldigt nöjd med mitt didaktiska material då jag anser att min ide var kreativ och lustfylld. Mina handdockor och sagan om skräp började som inspiration för barnen. Genom att jag som pedagog tog vara på barnens ideer och tankar kunde vi utveckla arbetet med hållbarutveckling och återvinning ytterligare. Körling (2012, s. 45) beskriver att den bästa läraren är den som tar emot barnets nyfikenhet, ser viljan till deltagande hos barnet och låter barnet vara med pågrund av sin vilja och nyfikenhet. Ämnet som jag valde att arbeta med kan egentligen utvecklas hur mycket som helst. Mitt syfte var språkutveckling men jag hade lika väl kunnat fokusera kring matematiken eller naturvetenskap. Jag tycker det är viktigt att arbeta med frågor som hållbarutveckling tillsammans med barnen och något alla förskolor borde göra mer. Det är vårt ansvar att forstra barnen till att bli miljömedvetna individer. Under mina fältdagar kunde jag se hur barnen inspirerats till att tillverka saker utav återvunnet material. Blandannat var de några barn som byggde båtar utav kartonger och glasspinnar, några barn gjorde mikrofåner utav toarullar och flörtkulor. Detta anser jag är ett bevis på ett gott resultat i och med mitt didaktiska material, då barnen har fått en slags förståelse för att de går att andvända saker flera gånger om. Linge(2013. s, 158) menar på att kunskapen lär vi oss utav varandra men vi anpassar vår kunskap individuellt och ändrar den så att den  passar in i våra egna erfarenheter och tankar.  

Kursmål:

*Kommunicera kursen med barn och yrkesverksamma

Referenser

Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gunilla Fihn. Dramaworkshop, Högskolan i Borås. Våren 2015

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Drama och forumsspel

Idag har vi haft workshop med Gunilla Fihn och det var drama och forumspel som stod på schemat. Forumspel är en pedagogisk metod som kan användas för att träna sig på att agera i olika konflikter. Publiken är aktiva medskapare genom att de kan stoppa teatern och gå in och byta plats med någon i spelen och där med ändra en händelse med ord eller handling. Enligt Gunilla Fihn(1) är formuspel en bra metod för att ge människor möjligheter att träna inför det verkliga livet och framtiden.

Vi började dagen med en föreläsning om forumsteater och forumsspel och vad det innebär. Sedan blev det  övningar som var olika värderingsövningar samt gestaltningsövningar. Värderingsövningar går ut på att ta ställning till olika påståenden som tillexempel kan handla om vilka som tycker om  glass, vilka som gillar att bada och så vidare. Detta är något man skulle kunna göra tillsammans med en barngrupp då det är bra att träna sig på att ta ställning till olika saker och våga stå för sina åsikter. De kan handla om vad barnen gillar att göra på rasten eller vad de tycker är en viktig egenskap hos en bra kompis. Gestalningsövningarna gick ut på att visa tre stillbilder av något i en händelse. Även detta  är något som jag kommer att andvända mig utav i arbetet med barn eftersom de får träna sig på att vara i centrum samt att de ibland kan vara lättare att visa upp något som inte innefattar att tala. Barnen får med hjälp utav gestaltningsövningar träna på att uttrycka sig med hjälp utav kroppen. Denna metod tror jag även kan vara bra om man vill undersöka hur barnen känner sig i olika situationer på förskolan.

Sedan var det dags för huvudaktiviteten som var forumspel. Vi blev indelade i smågrupper och alla i gruppen fick skriva om en konflikt man upplevt under den verksamhetsförlagda utbildningen . Konflikten kunde vara något man sett eller själv deltagit i. Konflikten  skulle avslutas med ett eländigt slut (påhittat slut).  I varje grupp valdes en berättelse ut som skulle spelas upp för resten av klassen. Publiken kunde hela tiden ropa stop och gå in för att byta ut någon i teatern, men det var alltid en person som var konstant som därför inte gick att byta ut, denna personen var den som "ägde" handlingen. Det blev många olika vändningar och det var intressant att se hur konflikten ändrades genom olika agerande. Det blev tydligt hur varje liten detalj påverkar olika händelser. Det blev också tydligt hur vi människor agerar på olika sätt när det gäller att hantera konflikter. Jag tycker att det var roligt att prova på forumspel och jag anser att de var en bra övning för min kommande yrkesroll som förskollärare.

Referenser

Gunilla Fihn. drama workshop, Högskolan i Borås. Våren 2015

Bildworkshop

Idag har vi haft vår första bildworkshop med Mats Andersson. Mats(1) brörjade att prata om abstrakta och konkreta bilder och vad detta innebär. En abstrakt bild är något som vi inte kan se vad det föreställer medan en konkret bild visar tydligt vad bilden föreställer. Efter lite fakta kring  olika begrepp så fick vi i uppgift att välja en bild av de som erbjöds. Sedan skulle man med hjälp av en tittruta tillverka en bild i bilden som skulle innehålla både mörka och ljusa kontraster.

Sedan skulle man förstora upp den lilla bilden på ett vitt papper i storleken 15*15 cm med hjälp av färgat papper som man rev isär och klistrade fast.

Mats kopierade därefter bilden i tolv kopior som  man fick testa att göra olika mönster med. 

Därefter fick man gå loss i allt material som fanns i bildsalen och göra precis vad man ville.

Det fanns allt möjligt material så som tyg, trä, färger, curry, limm, kakao, sallt mm.

Jag gick verkligen loss i att undersöka att måla med alla sorters material och målade endast abtrakta bilder. 

Här har jag använt mig utav mjöl, lim, matolja och färg. Det var spännande att se vad som hände med det olika ingridienserna.

I början av dagen fick vi en lapp av Mats där det stod precis hur uppgiften skulle gå till. Det var nummererat med siffror i vilken ordning allt skulle göras och direkt när jag fick instruktionerna sattes min osäkerhet  igång. Hur stort är 15*15 cm? Gör jag rätt nu? Ska man använda de här papprerna och innehåller min bild olika kontraster och former? Alla dessa tankar startade i mitt huvud. När vi sedan fick experimentara med allt tillgängligt material fanns inga sådana tankar hos mig utan min kreativitet gick på högvarv. Jag testade allt och hade jätte roligt. När jag målade med olika material gick mina tankar en helt annan väg än vad det gjort tidigare, vad händer om jag häller oljan på limmet?  Går det att måla på plast? Luktar min teckning om jag målar med curry? Jag hann göra flera teckningar och jag måste säga att jag tyckte att de blev väldigt fina. 

Detta är något som jag tror begränsar många barn i sitt skapande, att vi vuxna ofta vill styra barnen för att det alltid måste finnas ett rätt och fel. Vad är det som är det viktiga egentligen? Är det resultatet eller själva processen dit? För mig är det självklart att det är i processen som det sker ett lärande och detta vill jag ha med mig in i arbetet som förskollärare. Sen får det inte glömas bort att alla vi människor fungerar på olika sätt. En del barn behöver bli styrda i aktiviteter men de gäller som pedagog att se till varje enskilt barns behov och anpassa aktiviterna efter det. Enligt Körling (2012, s. 48) har eleverna rätt att vara sig själva och det är pedagogens ansvar att skolan blir ett lärande för varje enskild individ och där kunskapen blir en kraft istället för en börda för barnen.

Referenser

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Mats Andersson. Bild workshop, Högskolan i Boårs 2015- 02-16

Kommunikation- alla kan inte tala men alla kan kommunicera!

Idag har vi haft workshop/föreläsning i kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv med Camilla Carlsson. Enligt Carlsson(1) har alla barn rätt till kommunikation även de barn där tal inte alltid är en självklarhet. Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera. Det är vår uppgift som pedagoger att vara lyhörda och uppmärksamma på det barn som behöver hjälp i kommunikationen.  Camilla visade olika hjälpmedel som kan användas när kommunikationen inte är en självklarhet. Nedan kommer de metoder som camilla föreläste om.

TAKK- Tecken som alternativ och kompleterande kommunikation. TAKK är till för hörande barn som kan användas tillsammans med talet som stöd. Alla ord tecknas inte i TAKK utan endast enstaka ord som är det mest betydelsefulla i en mening. 

Här är bilder från böcker som vi fick kritiskt granska under workshopen. Bilderna är tydliga och jämte bilden finns en beskrivning hur man tecknar de som sker på bilden. Mycket bra böcker enligt min mening som jag kommer att använda mig utav i mitt arbete som pedagog. 

Teckenspråk- De dövas språk, som har grammatik. I detta språk tecknas alla ord i en mening. 

GAKK -Grafisk kommunikation eller alternativ kompleterande kommunikation. I GAKK används föremål, foton/bilder, symboler och talande hjälpmedel. Med hjälp av bilder över hur tillexempel en dag ser ut på förskolan hjälper vi barnen att förberedas och förstå allt som händer och det skapar ett sammanhang. 

          

Både GAKK och TAKK är  kommunikationshjälpmedel som är bra för ALLA barn i förskolan, inte minst för de barn som är i behov av särskillt stöd. Genom att använda dessa metoder som komplement till talet så används alla sinnen och allt blir tydligare för barnen.

Här kommer sex goda skäl  som Camilla beskriver till varför TAKK är bra att använda med barnen:

1. det går långsammare och är tydligare än tal

2. Det är fysiskt lättare att teckna än att tala.

3. Det ökar Koncentrationen vid inlärning.

4. Det ställer mindre krav på hörselminnet. 

5. Det är oftast lättare att minnas det vi ser i jämförelse med det vi hör.

6. Tecken är oftast mer lika begreppen de beskriver än vad talet är.

Camilla Carlson pratade om vikten att som pedagog använda sig utav TAKK dagligen i arbetet med barnen. Om det används i lek, spel, sånger och i böcker så blir det en naturlig del i barnens vardag vilket kommer hjälpa dem i samspelet med både oss vuxna men även med andra barn.

Här är en samtalsmatta som camilla visade. Lätt att göra själv för att använda som ett komplement i verksamheten

Även här eget tillverkat material Camilla visade. 

Tips på appar och länkar:

Om en bild- En app där man kan göra eget bildsspel om vad som ska hända under en dag. Denna app kan vara ett bra hjälpmedel att förberedda barn på tillexempel en utflykt.

Grid player- kommunikations app

Pupunet.net- En finsk sida där du kan hitta pictogram bilder och pcs bilder. Den här sidan är ett bra komplement till appen om en bild, då du kan välja bilder att använda till appen.

hargdata.se- Pedagigiska programvaror för läs och skrivsvårigheter

Dart-gbg.org- Kommunikations och dartcenter

spsm.se- 

Referenser

Camilla Carlsson, Specialpedagog,Högskolan i Borås. Våren 2015