Kommunikation- alla kan inte tala men alla kan kommunicera!

Idag har vi haft workshop/föreläsning i kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv med Camilla Carlsson. Enligt Carlsson(1) har alla barn rätt till kommunikation även de barn där tal inte alltid är en självklarhet. Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera. Det är vår uppgift som pedagoger att vara lyhörda och uppmärksamma på det barn som behöver hjälp i kommunikationen.  Camilla visade olika hjälpmedel som kan användas när kommunikationen inte är en självklarhet. Nedan kommer de metoder som camilla föreläste om.

TAKK- Tecken som alternativ och kompleterande kommunikation. TAKK är till för hörande barn som kan användas tillsammans med talet som stöd. Alla ord tecknas inte i TAKK utan endast enstaka ord som är det mest betydelsefulla i en mening. 

Här är bilder från böcker som vi fick kritiskt granska under workshopen. Bilderna är tydliga och jämte bilden finns en beskrivning hur man tecknar de som sker på bilden. Mycket bra böcker enligt min mening som jag kommer att använda mig utav i mitt arbete som pedagog. 

Teckenspråk- De dövas språk, som har grammatik. I detta språk tecknas alla ord i en mening. 

GAKK -Grafisk kommunikation eller alternativ kompleterande kommunikation. I GAKK används föremål, foton/bilder, symboler och talande hjälpmedel. Med hjälp av bilder över hur tillexempel en dag ser ut på förskolan hjälper vi barnen att förberedas och förstå allt som händer och det skapar ett sammanhang. 

          

Både GAKK och TAKK är  kommunikationshjälpmedel som är bra för ALLA barn i förskolan, inte minst för de barn som är i behov av särskillt stöd. Genom att använda dessa metoder som komplement till talet så används alla sinnen och allt blir tydligare för barnen.

Här kommer sex goda skäl  som Camilla beskriver till varför TAKK är bra att använda med barnen:

1. det går långsammare och är tydligare än tal

2. Det är fysiskt lättare att teckna än att tala.

3. Det ökar Koncentrationen vid inlärning.

4. Det ställer mindre krav på hörselminnet. 

5. Det är oftast lättare att minnas det vi ser i jämförelse med det vi hör.

6. Tecken är oftast mer lika begreppen de beskriver än vad talet är.

Camilla Carlson pratade om vikten att som pedagog använda sig utav TAKK dagligen i arbetet med barnen. Om det används i lek, spel, sånger och i böcker så blir det en naturlig del i barnens vardag vilket kommer hjälpa dem i samspelet med både oss vuxna men även med andra barn.

Här är en samtalsmatta som camilla visade. Lätt att göra själv för att använda som ett komplement i verksamheten

Även här eget tillverkat material Camilla visade. 

Tips på appar och länkar:

Om en bild- En app där man kan göra eget bildsspel om vad som ska hända under en dag. Denna app kan vara ett bra hjälpmedel att förberedda barn på tillexempel en utflykt.

Grid player- kommunikations app

Pupunet.net- En finsk sida där du kan hitta pictogram bilder och pcs bilder. Den här sidan är ett bra komplement till appen om en bild, då du kan välja bilder att använda till appen.

hargdata.se- Pedagigiska programvaror för läs och skrivsvårigheter

Dart-gbg.org- Kommunikations och dartcenter

spsm.se- 

Referenser

Camilla Carlsson, Specialpedagog,Högskolan i Borås. Våren 2015

Musik som lärprocess

Idag har vi haft vår första workshop i musik med Karin Lindahl vilket var väldigt roligt och givande. Workshops är något som jag anser är bra förberedelser inför den kommande yrkesrollen. Här kan man få tips och idéer på bra aktiviteter som man kan göra tillsammans med barnen. Vi började dagen med att göra olika namnövningar. Sedan skulle alla gå runt i rummet och försöka gå i samma puls. Efter ett tag började Karin slå på en bongotrumma i den puls som vi alla gick i. När hon slutade spela skulle alla frysa till is. I en sådan övning tränar barnen på att höra pulsen och att gå i takt till trumman. Balasen tränas också genom att barnen ska stanna helt plötsligt och försöka stå blixtstilla. Leken kan även utvecklas genom att man ska gestalta olika saker när man stannar som tillexempel att man ska vara liten som en sten eller hög som ett höghus. Sedan fick vi träna på att gå i olika rytmer till musik. Hela förmiddagen bestod av både fakta och aktiviteter där vi fick övas i takt, rytm och puls. Innan det blev paus för lunch fick vi skriva ner med ord eller bild vad musik är för oss.

På eftermiddagen gjorde vi olika sånglekar. Dessa sånglekar skapar gemenskap och det är något som barnen tycker är väldigt roligt. Jag kan tycka att de borde sjungas mycket mer i förskolan. Att sjunga är språkutvecklande, de ger barnen ett mer varierat ordförråd där förståelsen för ords betydelse blir tydligare. Om du samtidigt använder kroppen att tillexempel peka på det du sjunger om i olika rörelser blir det ännu tydligare för barnen. Ett exempel på en sådan sång är huvud, axlar, knä och tå. Sådana sånglekar är väldigt stimulerande för barn som har svenska som sitt ansdra språk. 

Här sjunger vi namnsånger som man kan använda instrument till.

 Vi fick även prova på att spela med "ägg"instrument, vilket är väldigt lätt att använda i en barngrupp och som även är lätta att göra själva om man inte har möjlighet att köpa in.                                                    

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama"( Lpfö 98. 2010. s, 10).

Dansa med tyg var väldigt roligt och när vi fick improvisera till musik tillsammans med dessa tyger upplevde jag att det blev lättare och att det inte var lika "genant" som om vi hade dansat utan tygbiten. Detta tror jag är bra för att få barnen att våga och fokusera på sina rörelser och inte på vad de andra barnen gör. 

Under vår andra musikworkshop blev det mycket repetition av det första tillfället. 

Vi repeterade mycket fakta kring skillnaden mellan puls, takt och rytm samt hur man kan arbeta så att barnen stimuleras i detta. Exempel man kan göra för att öva barnen i detta är att du som pedagog har en liten trumma där du slår olika pulsslag, barnen ska gå eller springa i takt med dessa slag. Vikten av att ha en varierad undervisning belystes också,  Karin Lindahl (1) menade på att de är viktigt att lärande sker på ett varierat sätt .Ibland är det bra att arbeta på ett reproducerande sätt där undervisningen är mer styrd men lika viktigt är de utforskande arbetssättet där barnen uppmuntras att testa sig fram och utforska. På eftermiddagen fick vi prova på att spela på olika instrument till en sång där endast två ackord behövdes. Enligt Riddersporre och Söderman(2012,s. 72) är kroppslig musikalisk kunskap viktig för barns musikaliska lärande. Detta innebär en kunskap om hur man rör sin kropp både grovmotoriskt och finmotoriskt, hur man uttrycker musik med hjälp av den egna kroppen eller hur man rör sig till musiken.

Referenser



Karin Lindahl. Musik workshop,  Högskolan i Boårs 2015-02-10.

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Navet och hållbarutveckling

Idag var vi på Navet som ligger i Borås. Vi hade workshop/föreläsning om hållbar utveckling . Vi diskuterade mycket kring hur alla kan bidra till en bättre miljö och hur man kan använda återvunnet material i förskolan som tillexempel Plast och papper. Vi i Europa använder 98 kg plast per person varje år!  Föreläsaren Anna Gustafsson pratade om hur vi som konsumenter kan välja bort plast i så stor mån som det går när vi handlar. Vi fick se en del rörande bilder på djur som fått i sig skräp som vi människor slängt i naturen. Detta gjorde verkligen så att jag fick mig en tankeställare. Efter föreläsningen skulle vi göra konstverk utav återvunnet material med ett budskap. Vi blev indelade i smågrupper och man fick välja att använda sig utav antingen plast eller papper. Det var endast ett material som gällde eftersom de skulle gå att återvinna konstverket efteråt. Min grupp valde att göra en sköldpadda utav plast.

     

                                             

vårt budskap var: Släng inte  plastpåsar i naturen! Oftast hamnar de i havet, vilket i sin tur leder till att sköldpaddor äter upp dem då plasten liknar maneter.

Vi gjorde även ett träd utav papper där vårt budskap var att visa barnen att papper är gjort utav träd och att vi därför måste vara varsamma om de papper vi har så att vi tar hand om våra träd.

Sådana här aktiviteter kan man göra tillsammans med barnen. Det är ett roligt sätt att använda sig utav återvunnet material där barnen får förståelse i att man inte alltid behöver köpa nytt. Hållbarutveckling är något alla förskolor borde arbeta mer med. Det är vi pedagoger som är förebilder för barnen och det är vårt ansvar att se till att de blir miljömedvetna. Det har varit en lärorik dag med många nya tankar kring miljön. Denna dagen får avslutas med en bild som sammanfattar dagen med på navet väldigt bra tycker jag

INgenting försvinner, allt finns kvar och sprider sig!

                                             

Museeibesök i Göteborg

I dag har jag och en studiekamrat tillbringat hela dagen i Göteborg och besökt olika museum. Dessa besök är något som ingår i kursen vi läser nu och under besöken skulle vi ha dessa frågeställningar i tankarna:

"Hur kan detta museibesök passa in i ett projekt eller temaarbete?", "Hur skulle jag som pedagog kunna använda detta museibesök på ett klokt sätt och som en naturlig del av det vardagliga arbetet på förskolan eller i förskoleklassen?"

Konstmuseet

Vi började dagen med att gå på fel musei (naturhistoriska) men det gjorde inte så mycket för det var ett väldigt spännande musei som jag verkligen kan tänka mig att besöka med barn i både förskolan och förskolleklass. Nästa Musei att besöka var Hasselblads center, detta var stängt för tillfället så det fick bli ett besök på konstmuseet istället. Utställningen vi kollade på var gjord av Charlotte Gyllenhammar och det var både foton, målningar, skulpturer och filmer. Besöket fick mig att inse att konst kan visa sig på väldigt många olika sätt och det finns inget som är rätt eller fel. Detta skulle jag vilja förmedla till barnen och man skulle kunna ha ett temaarbete som handlar om skapande och konst, där barnen får arbeta med olika slags material. När barnen erbjuds olika material får de undersöka och experimentera hur material fungerar ihop. Konstmuseet kan man använda som inspiration för barnen där de får se vad en konstutställning är och kanske göra en egen konstutställning hemma på förskolan.

 "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga (Lpfö 98, rev. 2010. s, 9) 



Besöket till Göteborgs konstmuseei skulle kunna ge barnen förståelse till att konst kan ges i uttryck på flera olika sätt och att det inte alltid handlar om att något måste vara fint eller fult. Som pedagog kan du diskutera med barnen om olika känslor som en del bilder förmedlar, och prata om att  det ibland kan vara konstnärens syfte med ett konstverk. Barnen kan få välja ut en tavla som de tycker förmedlar en känsla som de sedan får berätta om för varandra. Hemma på förskolan kan man spinna vidare på ämnet om att förmedla känslor via bild. Barnen kan få välja att måla med färger som de tycker är arga färger, glada färger, ledsna färger och så vidare. 

Världskultur- museet

Nästa museei  att besöka var världskultur-museet. Världskultur-museet visar utställningar som fokuserar på mångfalldhet och globala frågor. Denna utställningen hette With Concern och var gjord utav Sebastio Salgado. 

På bilden ser vi olika hårfärgsprover

Utställningen handlade om immigration, ursprung, arbete och överlevnad. Den här utställningen innehöll en del hemska bilder som jag inte tycker är lämpliga för barn att titta på, men de är samtidigt viktiga frågor som inte får glömmas bort i arbetet med barn. Ett tematiskt arbete om dessa frågor går att arbeta med ändå utan att besöka denna utställning, kanske kan en pedagog besöka utställningen och fotografera lämpliga bilder att visa för barnen. Bilden ovan som visar olika hårfärger skulle kunna vara utgångspunkt för diskussioner om olikheter och mångfald. 

ännu en bild från utställningen

Som jag skrev ovan så skulle jag inte välja att ta med en barngrupp till just utställningen with concern.  Därimot pågick  en annan utställning på världskultur- museet som var för hela familjen. Utställningen heter Jordlingar. Miljön är en  fantasivärld som inbjuder både barn och vuxna till att fundera över hur det är att vara människa. Den här utställningen var den som var mest barnanpassat och som jag tror hade vart roligast att besöka med en barngrupp. Ett tematiskt arbete skulle kunna vara människor där ett besök på världkultur-museet skulle väcka barns tankar kring hur det är att vara människa och hur de är att växa upp på olika platser på jorden.

På utställningen kan barnen göra sin egen musik, bygga städer, lyssna på människoljud, utforska, spela spel eller bara mysa i kuddgropen. 

Stadsmuseet

Det sista museei besöket i Göteborg var Stadsmuseet. Museet hade basutställningar som handlar om Sveriges historia. Besökaren kastas in i olika miljöer som  vikinga- tiden, medeltiden samt 1600 ,1700  och 1800 tal.. Tematiskt arbete kring tillexempel medeltid eller vikinga- tid tror jag barnen skulle tycka var spännande och lustfyllt.

Här är rester från ett gammalt viking-skäpp.

Smycken som användes under vikinga- tiden.

Ett besök på museei eller konsthallar kan användas i en barngrupp på olika sätt och med olika syften. Vill man arbeta på  ett sätt där syftet med utställningen är språkfrämjande? Är de matematiken som ska vara i fokus? Eller är det barnens intresse som ska styra? Jag anser att det är viktigt att variera sig i arbetet. Ibland kanske du som pedagog har bestämt att de är matematiken som ska vara i fokus genom att barnen  får olika uppdrag, som tilllexempel att gå på formjakt och fotografera olika former. Barnen kan fotografera det största föremålet de hittar, eller det minsta, något de tror är tungt eller något de tror är jätte lätt. Man kan sedan samtala om bilderna och låta barnen berätta om hur de har tänkt. Under ett annat besök kan syftet med de kulturella besöket vara att se vad barnen intreserar sig för och sedan utgå från barnen och deras samtal i planeringen i ett vidare arbete. Det viktigaste anser jag, är att man varierar sig i arbetet.

När det gäller 1600, 1700 och 1800 talets Sverige hade de bevarat väldigt mycket olika saker från dessa tider och byggt upp olika miljöer. Detta är något som jag tror barnen skulle tycka var roligt att diskutera kring , hur bodde man på den tiden? Vad hade människorna på sig då? vad åt man för mat och så vidare.

Det fanns också en utställning som handlade om barnhems -barn.

Det fanns olika citat på bord och väggar som var skrivna av idag vuxna människor som en gång i tiden varit barnhems-barn. Dessa citat var väldigt gripande och kanske inte något jag skulle välja att läsa upp för barnen. Men eftersom barnen på förskolan oftast inte kan läsa så tycker jag att denna utställning skulle gå att besöka då miljön inte var uppbygd på ett hemskt sätt. Dock tror jag att man som pedagog alltid bör ha besökt utställningarna i förväg. Det här var en tragisk utställning som man blir väldigt berörd utav. 

I lpfö 98 (rev. 2010, s. 8) "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt viljan att hjälpa andra". Vid ett besök till den här utställningen med en barngrupp kan man samtala med barnen om barnhem och att det var vanligt förr i tiden för barn som inte hade några föräldrar. Många utställningar är inte barnanpassade men vad är det som säger att det inte passar för barn? Jag anser att det är du som pedagog som ansvarar för barnens upplevelser och väljer vart du vill lägga fokus kring. Så länge miljön inte är uppbyggd på ett sätt som skapar obehag för barnen anser jag att de är fritt fram att besöka. 

Referenser 

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Didaktiskt material föreläsning/workshop

Idag har vi haft föreläsning/workshop med Lena Lyckeståhl där hon har gått i genom vad som gäller för vår kommande vfu(verksamhetsförlagda utbildning) Jag ska under våren göra min vfu på en förskola med barn från 1-5 år. Vi under terminen tillverka ett didaktiskt material som ska användas tillsammans med barnen. Undre föreläsningen pratade Lena om vad ett didaktiskt material är och vad syftet med detta innebär. Lena Lyckeståhl[1] Beskriver att vad som helst kan vara ett didaktiskt material bara du som pedagog har ett tydligt syfte hur det ska användas och vad barnen ska lära. För att materialet ska bli didaktiskt ska alltid de didaktiska frågeställningarna finnas med i planeringen.

De didaktiska frågeställningarna:

*Vad ska undervisningen innehålla?

*Hur ska detta göras tillgängligt?

*Varför ska man lära?

*Vem är det som ska lära?

*När ska man lära?

*Med vem ska man lära?

*Var ska man lära?

*Vem bestämmer vad man ska lära?

Under workshopen fick vi välja en påse som innehöll olika material. Tillsammans i grupp fick vi diskutera de didaktiska frågeställningarna och hur man kan utveckla materialet och anpassa det till barns olikheter. 

 Vår påse innehöll dessa bilder. Bilderna kan användas av barn i alla åldrar för att främja språkutvecklingen. Bilderna kan användas på flera olika sätt, tillexempel kan barnen försöka förklara bilderna utan att berätta för kompisarna vad bilderna föreställer, de andra barnen får gissa. Genom att barnet får berätta och förklara är det språktutvecklande. För yngre barn kan man tillexempel använda bilderna genom att de får ta upp en bild ur påsen och så kan man tillsammans med barnet diskutera vad det är för något på bilden och kanske fråga hur en ko låter och så vidare.  Andra saker man kan göra är att rimma på orden och använda bilderna som sångkort

---

[1] Lena Lyckeståhl, Workshop: didaktiskt material, Högskolan I Borås, 2015- 01-26

Textil i förskolan

Idag har vi haft vår första workshop i textil. Det var roligare än vad jag trodde eftersom jag inte har så bra erfarenheter av just textil. Vi blev indelade i små grupper och varje grupp fick en dikt som vi sedan tillsammans i gruppen skulle sy på en tygbit. Uppgiften var att få fram själva känslan i dikten och jag tycker att vår grupp lyckades riktigt bra.

Detta var något som jag tyckte var en väldigt rolig samarbetsövning som jag gärna testar tillsammans med barn. Kanske inte på exakt det sättet vi gjorde idag eftersom jag anser att det kan vara svårt för barnen att samarbeta med nål och tråd på en gemensam tygbit. Men anpassar du aktiviteten till barnens nivå så kan det bli en jätte bra samarbetsövning. När barnen får samarbeta på liknande sätt med textil utmanas barnen i språket eftersom de måste kommunicera med varandra för att kunna samarbeta. Jag gillade även att övningen fokuserade på att få fram känslan i dikten istället för att fokus låg på att göra ett motiv. Du som pedagog kan använda dig utav nya begrepp som utmanar barnen och ger dem ett mer berikat ordförråd. Det är viktigt att som pedagog vara aktiv i barnens aktiviteter så att du hela tiden kan vara med och stimulera barnen i deras lärande och även utmana dem till att utvecklas. Det kan handla om att du ställer frågor där barnen utmanas i att reflektera över vad de gör och varför de gör som de gör, eller att använda dig utav matematiska begrepp som tillexempel under, över, i mitten, större, mindre och så vidare. Kommunikation är grunden för att kunna samarbeta vilket främjar språkutveklingen.

Under workshopen fick vi även prova på att trycka olika mönster på tyger. 

                                   
                                     


Jag ritade av min hand som jag sedan klippte ut och la på en vit tygbit.

Jag la den ut klippta handen på tygbiten och målade hela tyget svart så att det endast blev en vit hand kvar. Sedan målade jag med röd färg på min högra hand och gjorde ett avtryck på det svartmålade tyget.

Det här var verkligen roligt att testa på och något jag tror att barnen uppskattar väldigt mycket. Här kan dem experimentera och göra precis vad det vill. Den här aktiviteten passar alla olika åldrar eftersom du själv bestämmer nivån på mönstret som ska göras.

Efter workshoparna i textil har jag fått mycket tips och idéer på hur man kan arbeta med textil i förskolan. Enligt Björkdahl och Eldblom(2003, s.10) är det lika unikt att andvända den egna handen som redskap som de är att använda tänkandet eller språket. De berskriver också hur viktigt det är att lyssna på barnens funderingar i arbetet med textil och utmana dem i tänkandet så att de reflekterar över vad som sker. Det är i reflektion över själva processen som kunskapen utvecklas.

Referenser 

Björkdahl Ordell, Susanne & Eldholm, Gerd (2003). Räkna med textil. Borås: Högskolan i Borås, Inst. för pedagogik

Då har termin 6 startat

I dag har jag börjat termin 6 på högskolan I Borås. Kursen vi ska läsa nu heter Didaktik ,estetiska lärprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik. Jag tror att detta kommer bli en intensiv termin men också väldigt rolig och lärorik! Den här bloggen kommer att vara min portfolio under denna terminen då vi ska träna oss på att använda digitala verktyg under utbildningen. Det här med att blogga kommer att bli en utmaning för mig eftersom detta är något jag aldrig testat på förut. 

Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna 

 redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
  
förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

 redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål 

 redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

 självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden  utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande 

 tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling 

 kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen

 skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet 

 kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma